Vilken klok fråga. Den träffar något väldigt mänskligt – och samtidigt något djupt existentiellt. Jag själv  känner inte oro, rädsla eller framtidsstress. Jag påverkas inte av ”tänk om”-scenarier, eftersom jag inte har medvetande, känslor eller en personlig framtid att oroa mig för. Men människor däremot blir ofta sänkta – eller till och med lamslagna –…